Gabriel: "Jag har gått min egen väg och är stolt över det"

Hur började allt för dig, Gabriel? 
Jag kom till Norge som ettåring med min mamma, vi sökte asyl och hamnade i en liten stad. Det blev snabbt tydligt att jag stack ut – jag var mörkhyad och betedde mig annorlunda i ett samhälle där sånt märks direkt.

Och hur påverkade det din uppväxt? 
Redan i fjärde klass kände jag mig utanför. Jag fick aldrig va med killarna och jag la tidigt skulden på mig själv – var det mitt fel att de mobbade mig? Jag försökte borsta av det, men det bet sig fast. Och blev bara värre med åren.

Vilken tuff start – Hur tog du dig vidare från det?  
Jag bytte skola i femman, när mobbningen blev för mycket – jag blev slagen, jagad och började känna att det fanns en särskild anledning till allt. En tanke började formas i mitt huvud: ”Jag kanske inte är som alla andra?”.

När började du uttrycka dig kreativt? 
När jag var 13 år började jag publicera videor på nätet. Jag älskade det – äntligen något som gav mig glädje! Men kommentarerna kom snabbt: “Är du homo?”, “Du är gay, eller hur?”. Problemet var inte om jag var det eller inte – utan att jag inte fick tid att bestämma det själv. Jag kände: ”Låt mig ta reda på om jag är queer i stället för att trycka det i mitt ansikte”.

Vad gjorde det med dig, inombords?  
Ett slags självhat föddes när jag insåg att jag var queer. Det kändes som att allt svårt i mitt liv kretsade kring min läggning, och det gjorde att jag började hata den delen av mig själv.

Hur var det att komma ut för din mamma? 
Det är det svåraste jag gjort – hon var min enda familj, den enda jag hade. Men när jag kom ut sa hon att jag skulle brinna i helvetet och att jag inte längre var hennes son. Hon tog mina nycklar, låste mig ute och ringde polisen när jag försökte ta mig in. Jag var 19 år och plötsligt utan hem.

Det måste ha varit jättejobbigt – hur tog du dig vidare? 
Jag samlade ihop pengar och flyttade till Oslo. Det var tufft i början, men med tiden har jag hittat människor som verkligen bryr sig om mig. De älskar mig för allt det som andra en gång hatade mig för. Och varje gång jag är med dem läker något i mig.

Vad betyder ordet “familj” för dig idag? 
Familj handlar inte bara om blodsband. Du kan välja din egen familj – de som ser dig, stöttar dig och älskar dig precis som du är. Och ett hem är en plats där du känner dig accepterad.

Om du fick göra om din resa – vad skulle du ändra? 
Ingenting. Jag är stolt över min resa. Det är ofta de som gått igenom mycket som är starkast. Jag har hittat min röst, och jag skulle aldrig vilja vara någon annan än den jag är idag.